Fotografering

Jag har nog alltid tyckt om att fotografera, kanske för att jag aldrig kunde få fram bilden jag hade i huvudet och ner på pappret genom att rita eller måla, en talang som flera av mina kompisar besitter och som jag aldrig kände mig duktig på 😉

Jag har alltid haft en kamera med mig, från det att jag började på kollo under 80-talet, då såklart med filmrulle och man fotograferade hellre än bra. Jag är den där irriterande personen som klickar här och där och ibland ber folk smila för kameran, helst tar jag bilder i smyg, de blir bäst när de är helt naturliga. Tycker jag i alla fall.
Jag älskar att kunna ”se” minnen från förr och ta fram och titta på dem och känna glädje och till och sorg.

Pappa sprang alltid runt med en kamera i handen när jag var mindre, han gick kurser och fotograferade det mesta han såg. Med åren tog mamma över det intresset och kamerorna hemma hos mina föräldrar blev bättre och bättre, likaså bilderna.
Jag bävar för den dagen man skall gå igenom alla tusentals bilder och sortera dem, men oj vilka minnen!

Nu vill jag försöka göra lite mer, lite bättre, gå lite kurser, skaffa lite bättre verktyg för att få fram de bilder jag vill. Det kommer att ta tid och med småbarn så räcker inte tiden till alla gånger, man får ta för sig där man kan och ta med kameran när man kan.

Hoppas det blir lite foton för er att kika på här inne, framförallt är det för vänner och släkt som vill se mer av oss och tjejerna men även lite extra fokus på fotografering, kvaliteten tänker jag inte uttala mig om, jag är inget proffs utan en helt vanlig amatör som vill bli bättre!

x x x Nina

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *